Ateljékultur

Jag fick frågan: ”Vilken betydelse har ateljékulturen i svensk skola och förskola?” från Maria Herngren, som är redaktör på Reggio Emilia Institutets tidskrift MODERN BARNDOM. Så här svarade jag:

”Jag vet inte exakt vad som menas med en ateljékultur och har ännu inte hunnit skaffa mig så mycket erfarenhet av den svenska skolan och förskolan i och med att jag är nyutbildad ateljerista, med en bakgrund som kulturarbetare. Jag har varit anställd som ateljerista på den nystartade skolan Hammenhögs Friskola i Simrishamns kommun sedan h.t. 2014. Vi har inte hunnit bygga upp något som jag skulle vilja kalla ateljékultur än, men jag har gjort mig en hel del tankar om vad estetiskt skapande betyder för oss som människor och för ett samhälle. Det innebär att det även har en betydelse i skolan eftersom vi där fostras till samhällsmedborgare.

I det estetiska skapandet undersöker vi och ”samtalar om” existentiella frågor. Det möte med sig själv, som estetiskt skapande innebär, och det möte som uppstår när vi delar med oss av vårt skapande, är en del av vårt människoblivande och av det offentliga samtalet. Estetiskt skapande har därför med demokrati att göra. De olika estetiska uttrycken är olika språk, alltså sätt för mänskligheten att kommunicera. Vi har alla lika rätt att lära oss och att använda dessa språk, så jag skulle vilja påstå att ateljékulturen i skolan har betydelse för demokratin i det framtida samhället. En ateljékultur kan också främja ett självständigt tänkande och en förståelse för att livet är komplext. Det finns inte ett enkelt svar på livets knepiga frågor. Detta hänger för mig ihop med den framväxande nyfascismen och nationalismen i Europa. Drömmar om en ”ren” nation och stängda gränser är en omöjlig önskan om att systematisera bort livets komplexitet. Det estetiska utforskandet och utbytet hjälper oss att odla vår empati och vår fantasi så att vi inte upphör att tänka självständigt – d.v.s. inte låter oss styras av fördomar och stereotyper.

Min erfarenhet av att arbeta i ateljén med eleverna på skolan är att de är hungriga på att få uttrycka sig själva. Som Olivia i klass 4 uttryckte det vid ett tillfälle i ateljén: ”Det är så skönt istället för matte, där man måste svara rätt och alla svarar samma.” i ateljén får barnen möjlighet till kontakt med sitt eget unika jag, vilket jag tror ger större trygghet och glädje i livet, en större möjlighet att se olika lösningar på problem och en möjlighet att bidra med något unikt till utvecklingen av samhället. I ateljén är min strävan att eleverna ska kunna upptäcka fler nyanser av tillvaron, sig själva och varandra. Det ska vara en plats för ett filosoferande samtal, både i ordets rätta bemärkelse, men också i skapandet. Min erfarenhet är också att de elever som betraktas som mest utmanande och minst villiga att anpassa sig i klassrummet, är de mest kreativa i ateljén. Det betyder att med en ateljékultur har eleverna fler möjligheter att känna att de lyckas och har ett värde.”

Mitt svar publicerades på institutets hemsida, tillsammans med två av mina kollegors tänkvärda och kloka svar:

http://www.reggioemilia.se/om-oss/modern-barndom/2015/januari/panelen-vilken-betydelse-har-ateljékulturen-i-svensk-skola-och-forskola/

 

ateljékultur ateljékultur

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s